Detta blogginlägg riktar sig till dig som inte hade
möjlighet att gå på studiedagen kring Mångkultur – bibliotek – bemötande den
9/12-15. Dagen vände sig till all personal på Götabiblioteken, skolbiblioteken,
samhällskommunikatörer, lärare m.fl. Den vände sig också till annan personal
som arbetar med dessa frågor och det gör praktiskt taget alla.
Jag uppskattade verkligen studiedagen om nationella
minoriteter, mångkultur och bemötande.
Lennart Rohdin
Dagen började med ”Mångfalden som alltid var. Sveriges
nationella minoriteter och minoritetsspråk.” Lennart Rohdin ledde 2007-2010 arbetet i regeringskansliet
med framtagandet av Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och
minoritetsspråk. År 2010-2012 var han chef för minoritetsenheten på
Länsstyrelsen i Stockholms län, som har regeringens uppdrag att tillsammans med
Sametinget följa upp att landets kommuner efterlever minoritetslagen. Sedan
2013 är Rohdin fri föreläsare/utbildare i frågor rörande minoriteter och
minoritetsspråk.
Rohdin gjorde en historisk exposé över de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige. (Judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar.) Enligt Rohdin är minoritetspolitik ett folkrättsligt åtagande. Trots min finska bakgrund så blir jag väldigt förvånad när Rohdin säger att finska är ett inhemskt språk i Sverige och att det har funnits finsktalande i Stockholm sedan 1252. Detta hade jag ingen aning om.
Samer
Rohdin berättar vidare om tvångskristnandet av samer på 1600-talet. Då förbjöds också jojk och samiska trummor. Samerna tvingades till tvångsarbete (gruvnäringen). På 1940-talet skedde den sista tvångsförflyttningarna av samerna.
Finska romer
Rohdin påpekade också att finska romer är svenska romer som fördrevs till Finland, nära den ryska gränsen. Han gav oss ett boktips, nämligen Gunnar Kieris bok ”Var som folk!” från 1987. Den finns i vårt magasin. (Lok. ämnesord: 1940-talet; Norrbotten.)
Rasbiologiska institutet
Rohdin nämner också Rasbiologiska institutet som var verksamt i Uppsala 1921-1956/8. Ett institut som fokuserade på ”lägre stående” grupper såsom: ”finnar”, ”lappar”, ”zigenare” och ”judar”.
Rohdin gjorde en historisk exposé över de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige. (Judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar.) Enligt Rohdin är minoritetspolitik ett folkrättsligt åtagande. Trots min finska bakgrund så blir jag väldigt förvånad när Rohdin säger att finska är ett inhemskt språk i Sverige och att det har funnits finsktalande i Stockholm sedan 1252. Detta hade jag ingen aning om.
Samer
Rohdin berättar vidare om tvångskristnandet av samer på 1600-talet. Då förbjöds också jojk och samiska trummor. Samerna tvingades till tvångsarbete (gruvnäringen). På 1940-talet skedde den sista tvångsförflyttningarna av samerna.
Finska romer
Rohdin påpekade också att finska romer är svenska romer som fördrevs till Finland, nära den ryska gränsen. Han gav oss ett boktips, nämligen Gunnar Kieris bok ”Var som folk!” från 1987. Den finns i vårt magasin. (Lok. ämnesord: 1940-talet; Norrbotten.)
Rasbiologiska institutet
Rohdin nämner också Rasbiologiska institutet som var verksamt i Uppsala 1921-1956/8. Ett institut som fokuserade på ”lägre stående” grupper såsom: ”finnar”, ”lappar”, ”zigenare” och ”judar”.
Finskt förvaltningsområde
Raija Arvidsson, samordnare i Norrköpings kommun och Tiina Mauritzell, informatör i Finspångs kommun berättade om finskt förvaltningsområde - nationell minoritet - vad innebär det och vad kan det innebära för biblioteken?
Från och med den 1 januari 2015 gick Regionförbundet Östsam ihop med Landstinget i Östergötland och bildade tillsammans Region Östergötland. Samtidigt bytte Länsbibliotek Östergötland namn till Regionbibliotek Östergötland. Regionbiblioteket tog då också över uppdraget från kommunikationsenheten på regionen att tillsammans med förvaltningskommunerna driva nätverket för tjänstemän som arbetar med finskt förvaltningsområde.
Raija Arvidsson, samordnare i Norrköpings kommun och Tiina Mauritzell, informatör i Finspångs kommun berättade om finskt förvaltningsområde - nationell minoritet - vad innebär det och vad kan det innebära för biblioteken?
Från och med den 1 januari 2015 gick Regionförbundet Östsam ihop med Landstinget i Östergötland och bildade tillsammans Region Östergötland. Samtidigt bytte Länsbibliotek Östergötland namn till Regionbibliotek Östergötland. Regionbiblioteket tog då också över uppdraget från kommunikationsenheten på regionen att tillsammans med förvaltningskommunerna driva nätverket för tjänstemän som arbetar med finskt förvaltningsområde.
Finspång, Norrköping och Motala är finska förvaltningsområden.
Uppdraget innebär att kommunen har ett särskilt ansvar att värna det finska
språket. I ansvaret ingår att erbjuda finskspråkig service helt eller delvis
inom förskola och äldreomsorg om behoven finns. Mauritzell påpekar vikten av
att ha finskspråkig verksamhet av olika slag på biblioteken samt att det ska finnas
finska tidningar, böcker och filmer osv.
Mauritzell berättade att hon kom till Stockholm som 11-åring och fick snabbt lära sig svenska. På den tiden var det viktigt att snabbt bli ”svensk”. Att vara finsk hade en låg status. Hon umgicks mest med svenskar, gifte sig med en svensk man och lärde inte sina barn finska. Under olika perioder i livet har hon omfamnat det svenska och det finska. Ibland har hon knappt använt finskan alls. Hon ser sig lite som ett varnande exempel och tycker att det är just de erfarenheterna som gör att hon är lämpad för uppgiften att stärka finskan i Finspång.
Suomen uutisviikko
Tiina tipsade bl.a. om en finsk veckotidning som borde finnas på biblioteken och den heter Suomen uutisviikko. http://www.suomenuutisviikko.se/.
Mauritzell berättade att hon kom till Stockholm som 11-åring och fick snabbt lära sig svenska. På den tiden var det viktigt att snabbt bli ”svensk”. Att vara finsk hade en låg status. Hon umgicks mest med svenskar, gifte sig med en svensk man och lärde inte sina barn finska. Under olika perioder i livet har hon omfamnat det svenska och det finska. Ibland har hon knappt använt finskan alls. Hon ser sig lite som ett varnande exempel och tycker att det är just de erfarenheterna som gör att hon är lämpad för uppgiften att stärka finskan i Finspång.
Suomen uutisviikko
Tiina tipsade bl.a. om en finsk veckotidning som borde finnas på biblioteken och den heter Suomen uutisviikko. http://www.suomenuutisviikko.se/.
Hageby bibliotek
Ellika Kyndel, biblioteksföreståndare i Hageby, och Aysen berättade om mångkulturella Hageby bibliotek och om deras tidning Balter. En tidning som kommer ut fyra gånger/år. Tidningen finns bara i pappersform. Kyndel beskrev Hageby bibliotek som ett tillåtande bibliotek med generösa öppettider och som en serviceinrättning. Biblioteket fungerar i praktiken som en fritidsgård, barn och unga avvisas inte och man tänjer på regler och gränser. De har tagit ned alla förbudsskyltar. Hageby bibliotek är ett ”systerbibliotek” till Kista bibliotek.
Ellika Kyndel, biblioteksföreståndare i Hageby, och Aysen berättade om mångkulturella Hageby bibliotek och om deras tidning Balter. En tidning som kommer ut fyra gånger/år. Tidningen finns bara i pappersform. Kyndel beskrev Hageby bibliotek som ett tillåtande bibliotek med generösa öppettider och som en serviceinrättning. Biblioteket fungerar i praktiken som en fritidsgård, barn och unga avvisas inte och man tänjer på regler och gränser. De har tagit ned alla förbudsskyltar. Hageby bibliotek är ett ”systerbibliotek” till Kista bibliotek.
Kulturmöten - hur vi
möter och bemöter varandra i det mångkulturella samhället
Jeanette Ohlsson Carlborg pratade om hur vi kan bli bättre
på att bemöta människor från olika kulturer. Hur ser jag ut i andras ögon? Hur
skapar vi förtroende hos personer med olika bakgrund? Hur kan vi vara
inkluderande samtidigt som vi är tydliga med våra normer och regler?Ohlsson Carlborg beskrev bl.a. Sverige som världens mest individinriktade kultur. Sverige är sämst på att få ut folk i arbetet. Vi har inga låglönejobb.
Hon berättade också om hur man ser på bibliotek i olika
länder. I Pakistan t.ex. så är det så att man har ett medlemskap i
biblioteksklubben och det i sin tur ger en tillträde till biblioteket.
- Afghanistan – självständighet ses som ett hot för hela familjestrukturen
- Somalia - Ohlsson Carlborg beskrev klaner och underklaner. ”Mitt sammanhang” är min familj, min klan. Detta liv fortsätter även i Sverige. 75% av befolkningen är nomader. Det finns bl.a. koranskolor där man lär sig läsa på arabiska. Man är i ”vi-form”. Hemskickade pengar från somalier i andra länder passiviserar människorna i landet
- Syrien – man lever i en gruppkultur. Släkten är oerhört viktig. Situationen som är just nu är svår att förstå. Föreläsaren kan inte förklara situationen. Från att man har trott att det ska ordna sig har man istället hamnat i hopplöshet. Befolkningen är van vid influenser utifrån. Kulturen är att man känner till vad bibliotek är. De flesta bär på ett trauma. Många familjemedlemmar, vänner osv. är förmodligen kvar i Syrien
- Ju högre BNP ett land har desto mindre Gud
- Ohlsson Carlborg uppmanar oss alla att våga vara nyfiken/ställ frågorna
Nästa konferens att se fram emot är 12/4 2016.
(Konferensen riktade sig också till politiker inom
kultur- och utbildningssektorn. Det skulle vara intressant att veta
om det kom några politiker?)
Se kommande PowerPoint som kommer att läggas ut på: http://www.lansbibliotek.ostsam.se/tjanster/kategori/goeta-mangkultur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar