Linköpings stadsbibliotek: Att mäta tillgången till folkbibliotek

Jag deltog i ett seminarium på Vårby bibliotek med Barnkonsten (Huddinge kommun): ”En ny typ av biblioteksstatistik – öppet seminarium om att mäta tillgången till folkbibliotek”.

Medverkande var Nick Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge kommun, Hélène Blomdahl, enhetschef på Vårby och Segeltorps bibliotek med Barnkonsten och Peter Wikman, statistiker på kommunstyrelsens förvaltning.

De ser att biblioteken har ett kompensatoriskt uppdrag och att invånare i kommunen ska ha jämlik tillgång till folkbibliotek. Biblioteket ingår i ett större system än att vara bibliotek, och att uppdraget är så mycket större än det ”biblioteksnära”.

Huddinge bibliotek har samarbetat med kommunens statistiker och använt biblioteksstatistiken för att undersöka hur folkbiblioteksstrukturen påverkar tillgången till bibliotek och utifrån det kunna sätta in jämlikhetsskapande insatser.

I analysen har de använt sig av digitala avtryck som användarna lämnar när de använder sitt bibliotekskort. Detta har kombinerats med register från SCB gällande t.ex. utbildningsnivå och förvärvsinkomst i olika geografiska områden.

I utredningen kom de fram till:

§ ”Socioekonomiska faktorer är avgörande för hur benägen en person är att använda folkbibliotekens tjänster. Socioekonomiskt svagare grupper använder dem generellt i lägre utsträckning. Skillnaderna i användning är större i de digitala tjänsterna än i de fysiska biblioteken.

§ Boende i socioekonomiskt svagare delar av kommunen är generellt mindre benägna att resa och/eller röra sig för att besöka folkbiblioteket.

§ Det finns en markant minskad användning av folkbibliotek hos den del av befolkningen som bor utanför en radie om 500 meter då vi utgår från områdesbiblioteken och 1500 meter från kommunens huvudbibliotek. Likvärdig tillgång till folkbibliotek erbjuds idag 43,2% av Huddinges befolkning, det vill säga dem som bor innanför dessa radier.

§ Man kan positivt påverka denna radie av likvärdig tillgång med utbud, lokaler, öppethållande och genom att placera folkbiblioteken i miljöer där de integreras med annan social och kommersiell service. Detta kräver dock resurser.

§ Den upplevda tillgången till folkbibliotek som allmän plats påverkas negativt då folkbiblioteket ligger i nära anslutning till skollokaler.

§ 30 % av dem som idag inte använder folkbiblioteken skulle vilja göra det.

§ 30 % av dem som använder folkbiblioteken idag skulle vilja göra det i än större utsträckning.”

Resultatet ska ligga till grund för arbetet med ett nytt biblioteksprogram (deras benämning istället för biblioteksplan).

De använder redan resultatet som utgångspunkt när de fördelar resurser inom biblioteket:

· De har en gemensam pott i sin budget, där bibliotekens olika verksamhetsområden kan söka medel för olika insatser som används för att stärka upp med resurser i socioekonomiskt svaga områden. T.ex. pop-up-aktiviteter och satsningar på mångspråk.

· De jobbar även med checklistor för programverksamhet för att hålla koll på att programmet vänder sig till de grupper som de bör prioritera.

· Kulturrådspengar fördelas enligt kvot från undersökningen.

Läs mer i dessa blogginlägg:

https://tydabloggen.com/2016/06/10/att-mata-tillgangen-till-folkbibliotek/

https://peterals.wordpress.com/2016/06/08/om-att-mata-tillgangen-till-folkbibliotek-2/

http://biblioteksbladet.se/2016/06/14/tema-bygg-en-by/

Jämlikhetsdata

Framöver planerar Huddinge bibliotek att arbeta mer med jämlikhetsdata, vilket är en metod som används över stora delar av världen men inte i så stor utsträckning i Sverige. Insamling av jämlikhetsdata bygger på dialog och låter individer definiera sig själva. Man ställer t.ex. frågor om hudfärg och religion för att kunna följa upp diskrimineringsgrunder. I Sverige uppfattas detta som kontroversiellt, men bl.a. Afrosvenskarnas riksförbund och studieförbundet Ibn Rushd önskar att jämlikhetsdata ska börja samlas in för att man ska kunna få syn på diskriminering.

Läs mer:

Botkyrkakommun vill föra statistik på hudfärg och trostillhörighet

Vad är jämlikhetsdata

Dags att Sverigeinför jämlikhetsdata

Vårby bibliotek med Barnkonsten (Huddinge kommun)

Seminariet ägde rum på Vårby bibliotek med Barnkonsten. Detta bibliotek kan beskrivas som en permanent inrättning av det samarbete som sker mellan Skäggetorps bibliotek och konsthallen Passagen. Man har tagit fasta på att bildkonsten är ett språk som människor kan förstå oavsett språkkunskaper och som kan ge människor möjlighet att uttrycka sig när man inte har tillgång till det muntliga språket. Här låter man de boende i Vårby få uttrycka sig och frågar: vad kan ni ge (inte få)? Medarbetarna strävar efter att komma bort från en självgod förmedlarroll och involverar invånarna i verksamheten. Konstpedagoger och bibliotekarier arbetar tillsammans.

https://bibliotek.huddinge.se/web/arena/barnkonsten

Flemingsbergs bibliotek (Huddinge kommun)

Jag passade även på att besöka biblioteket i ”Flempan” där en kompis till mig jobbar. Flemingsbergs bibliotek är i år nominerade till Bästa lättlästa bibliotek av MTM och de passade på att ställa frågor till mig om ”hur man vinner”… =)

Flemingsbergs bibliotek är ett områdesbibliotek (jfr närbibliotek) med en stor andel nya svenskar. De satsar mycket på svenska som andraspråk och lättläst.

Läs mer om Flemingsbergs bibliotek:

Flemingsbergs bibliotek i ständig utveckling