Läsvågen – försök med berättande och sagolek

I juni 2015 var vi några som åkte på Berättarfestivalen i Ljungby.

Vi fick höra många bra berättare och vi var också på en workshop ”Värdefulla sagor”, som Per Gustavsson och Mikael Thomasson höll. Kopplat till boken med samma namn som var alldeles nyutkommen. (Rekommenderas!)

Där fick vi även pröva på det här med sagolek!

Hur går det till då? Sagan berättas först för barnen. Sedan återberättar man sagan (lite kortfattat) och låter barnen delta aktivt i historien. T.ex. genom rörelser, ramsor m.m.

Detta lockade mig och Nina så vi bestämde oss för att pröva detta inom ”Läsvågen”.

Vi brukar annars berätta varsin saga och hitta på berättelser tillsammans med barnen efteråt. Det brukar fungera väldigt bra också.

Nu testade vi denna variant istället.

Vi möblerade om i vår stora ”sal” så att vi fick en plats för att berätta och en stor yta dit vi kunde förflytta oss för sagoleken.

Detta lockade två förskolor som kom med femåringarna. Det blev en ganska liten grupp denna gång, 12 barn. Lagom för detta experiment.

Nina och jag berättade var sin saga.

Jag började med ”Bocken i grönsakslandet”. Kort handling: Pojken misslyckas med att få bort bocken ur sin mammas trädgårdsland. Han får hjälp av haren, räven, vargen och björnen som alla är säkra på att just de kan ordna saken. Men det kan de inte trots att de är bra på att stampa, luras, skrämmas m.m. Till slut kommer det lilla biet och till allas förvåning lyckas hon, fast hon är så himla liten, att jaga bort bocken!

Barnen satt fint på mattorna och lyssnade och skrattade. När sagan var slut gick vi till sagoleksytan och skapade en ring. Jag berättade kortfattat sagan igen och så fick barnen vara djuren med deras ”epitet”. Rörelser och ljud. Kroppen får vara med och det gillar barnen. Hararna stampade förtjust med sina fötter må ni tro!

Sedan gick alla och satte sig igen och lyssnade när Nina berättade ”Duvan och fågelfångarens nät”. I korthet: duvorna lyssnar inte på den gamla, kloka duvans varningar, utan äter av fröna som jägaren lagt ut och fångas i hans nät. Allt löser sig ändå genom den gamla duvans hjälp.

Barnen lyssnade fint på den spännande sagan. Och efteråt i sagoleken fick de flyga, äta frön, och genom den kloka duvans försorg tillsammans lyfta nätet som de var fångade i.

Det kan verkligen vara klokt att samarbeta kan man lära sig av den historien…

En mycket poetisk sagolek!  (Det var den som vi själva fick pröva i Ljungby!)

 

Vi tycker att detta var mycket roligt och stimulerande att göra! Det kommer att bli fler gånger.

Barnen och fröknarna var mycket nöjda!

Man får ju sådan energi av att leka och röra sig! Även vi…

Kändes fint att praktisera det vi fick lära oss lite om på workshopen också.

 

Lästips:

Sagor att berätta och leka av Per Gustavsson. (Hade vi nytta av!)

Värdefulla sagor av Per Gustavsson och Mikael Thomasson.

Kom, låt oss leka en saga och Från saga till lek av Eva Skantze.

 

Ingemo och Nina