Alla barn har rätt till ett språk

Vi har varit i Halmstad på en mycket givande konferens om små barns språkutveckling. Region Halland och Kulturrådet hade bjudit in en blandad skara med yrkesgrupper bland annat bibliotekarier, BVC-sköterskor, förskolepedagoger, logopeder och speciallärare. Det bidrog till spännande samtal i pauserna. Dagen bestod av fyra föreläsningar som vi kortfattat redogör för här nedan.

 

Dags att höja ribban!

Föreläsare: Maria Edhe Andersson, Utvecklingsledare bibliotek med inriktning mot barn och unga, Gerd Almqvist-Tangen, Barnhälsovårdsutvecklare

 

Föreläsarna lyfte fram två centrala frågor: Varför är det viktigt att satsa på barns språkutveckling? och Varför är det viktigt att samverka kring små barns språkutveckling? Dessa två frågor besvarades med utgångspunkt i två rapporter, Dags att höja ribban!? En rapport om samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek kring små barns språk- och litteracitetsutveckling.

http://www.regionhalland.se/pagefiles/44091/bvc_rapport_rydsjo.pdf och

Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige. En utökad kartläggning och nulägesbeskrivning

http://www.regionhalland.se/PageFiles/91416/samarbete-mellan-folkbibliotek-och-barnhalsovard-i-sverige-rapport.pdf

 

Rapporterna innehåller bland annat en kartläggning av samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek i Sverige, vilka arbetsmetoder som används men också som går att utveckla. Det har varit av stor vikt att rapporterna har skrivits med utgångspunkt i forskning. De är mycket läsvärda, tycker vi.

 

Det finns nu en inte lika omfattande rapport Dags att höja ribban! Samverkan för små barns språkutveckling, http://www.regionhalland.se/sidhuvud/bestall-ladda-ner/kultur1/regionbiblioteket/dags-att-hoja-ribban-broschyr/

Den sammanfattar kunskapsläget och argumenterar för föräldrastöd och samverkan. Läs den!

 

Ett år med Bokstart

Föreläsare: Gertrud Widerberg, lokal projektledare för Bokstart i Göteborg, Maria Eriksson, lokal projektledare för Bokstart i Landskrona

 

Projektet Bokstart, initierat av Kulturrådet, är en nationell satsning för att stödja små barns språk- och läsutveckling genom att stimulera och inspirera föräldrar och vårdnadshavare. Idén till projektet är hämtad från England där det startades ett pilotprojekt 1992 som hette Bookstart. Även Danmark har stått som förebild för det svenska Bokstartprojektet. Bildmaterialet kommer från det danska projektet.

 

I Sverige drog man våren 2015 igång pilotprojektet i tre kommuner, Göteborg, Landskrona, Södertälje. Insatserna är riktade till särskilda bostadsområden men man kommer att ta fram ett nationellt program som stöd och inspiration för arbetet i kommuner och regioner. , http://www.regionhalland.se/sidhuvud/bestall-ladda-ner/kultur1/regionbiblioteket/dags-att-hoja-ribban-broschyr/

 

Projektledarna berättade om sina erfarenheter av projektet fram tills nuläget. De inledde med en kort bakgrund och därefter fick vi ta del av deras erfarenheter kring att starta upp och leda ett projekt av den här karaktären. Genom att bibliotekarien gör hembesök som sker när barnet är 6 månader och 8 månader skapas i de flesta fall en kontakt som kanske underlättar för familjen att våga ta sig till biblioteket när barnet är 18 månader. Det är så långt de kommit i projektet och nu är det dags för 18 månaders besöken. Vi väntar med spänning på fortsättningen och det skulle vara så roligt om även vi kan arbeta med Bokstart i Linköping.

http://www.kulturradet.se/sv/Lasframjande/Bokstart/

 

Flerspråkig utveckling hos barn

Föreläsare: Lena Åberg, leg logoped på Talkliniken vid Danderyds sjukhus

 

Föreläsaren lyfte fram intressanta frågor som Vad är sant och vad är myter om små barns flerspråkiga utveckling? och Är det bara svårigheter eller finns det till och med fördelar med att utveckla flera språk samtidigt? Om det var en sak vi skulle komma ihåg från Lenas föredrag ville hon att det skulle vara ”Flerspråkiga barn har inte en långsammare språkutveckling än enspråkiga barn!”

 

Innehållet i hennes föreläsning berörde bland annat språk och kommunikation, flerspråkig utveckling, faktorer som påverkar flerspråkig utveckling och framgångsfaktorer.

Hon gav en intressant bakgrund om flerspråkig utveckling hos små barn. Flerspråkighet definierades som ” Att leva i en icke enspråkig miljö och regelbundet exponeras för mer än ett språk.” Hon menar också att barn inte blir bättre på att tala svenska för att man slutar tala modersmålet. Tvärtom! säger hon. Lena gjorde en internationell utblick och konstaterade att flerspråkighet snarare är det normala. ”55 % av världens befolkning har mer än ett språk.”

 

Om man vill arbeta framgångsrikt med flerspråkighet kan man tänka på att möta människor med vänlig nyfikenhet. Man ska inte vara rädd för att fråga och fråga om, inte heller för att använda tolk. Hon menade också att man ska vara beredd på att saker går galet men att man då kan skratta åt det tillsammans. Och fram för allt ska man känna stolthet för att man gör en viktig insats i sitt arbete.

 

Språkglädje med Catarina och Ulrika!

Föreläsare: Catarina Sjöberg, leg logoped, Ulrika Thorbjörnsson, barnbibliotekarie vid Halmstad stadsbibliotek

 

Huvudpoängen i föreläsningen var att språklekar ska vara enkla att utföra och ska finnas med ofta. De barn som är språkligt duktiga får fördelar i skolan eftersom skolan bygger just på språkliga aktiviteter. En reflektion på föreläsningen utifrån ett biblioteksperspektiv var att enkla språklekar är något som lätt kan införlivas i samband med sagostunder och kan knyta an till olika teman t.ex. Kroppen, djur, färger, kompisar etc. Vi kan prata med förskolepedagoger om vilka teman de arbetar med just nu eller helt enkelt tänka att för de barn som är hemma eller bara är 15 timmar på förskolan så blir sådana språklekar ett tillskott till dessa barns språkutveckling som de annars hade missat.

 

Föreläsarna betonade att språk är något som får en mening när den fungerar som ett sätt att förmedla sig mellan människor. För barn speciellt, blir språket meningsfull när det hjälper barnet i kontakten med andra. Föreläsarna rekommenderar därför att om teknik används till små barn så använd den som vuxen tillsammans med barnet.

 

Förslag på bra information om appar hittar vi på:

 

·         Pappasappar

·         Skolappar

·         Språkutvecklarna

·         Logopeden i skolan

 

 

Barnets språk har betydelse för hur barnet kan leka med andra barn. Har barnet inget språk blir barnet inte inbjuden till lek eftersom det inte förstår vare sig inbjudan eller lekens regler; när barnet har erövrat en del av språket kan det vara med och leka, men får förmodligen inte vara ”Kungen” i leken – barnet har ju inte språk nog att argumentera för sin sak. Ju mer ett barn äger språket ju mer kan barnet vara med och bestämma och ta positioner i leken. Att hjälpa barn till ett språk är därför inte bara viktigt för att kunna förmedla sig utan också för att hjälpa barnet att ta plats bland andra barn.

 

Förslag på enkla språkstimulerande lekar:

Använd småbarnsboken ”Viggos bok” och gör som Viggo gör i boken

·         Sätt plåster på t.ex. fröken för att träna olika kroppsdelar

·         Använd Viggos väska och ha en egen väska med saker som ska paras ihop: kniv-gaffel; penna-sudd; mjölkkartong-dricksglas

·         Arbeta med färger genom att matcha – visa en svart penna och fråga ”Kan ni vara detektiver och hitta fler svarta saker?”

·         Benämn och fråga: ”Är den här svart eller grön?” Det går lättare att svara när man lär sig ett språk om man får alternativ. Blyga barn kan också behöva ofullständiga meningar för att själva komma igång att prata. Barnet kan ha det inre språket men inte tekniken att få fram det. Andra exempel på språkstimulerande frågor: ”Du skriver ju med en …? … Du skriver ju med en pen…?  Är det en penna eller en stol?” Vi vill att barnet ska säga det riktiga ordet i sin egen mun!

·         Fyll-i-saga: Det var en gång…   som bodde i…    En dag mötte han…

 

Använd boken Pettson

·         Vad använder Pettson för grejer – kan vi plocka fram samma grejer?

 

Andra språkstimulerande lekar

·         Lek associationslekar: ”Om jag säger ko, vad säger du då? Gräs. Om jag säger Gräs vad säger du så?” En sådan här lek hjälper barnet att associera och tänka brett

Du skulle kunna ha konkret material i en väska och låta barnen ta upp en sak i taget och säga något de tänker på.

·         Gömma nyckel: använd prepositionerna över, under, på för att beskriva

·         Träna adjektiv, substantiv och verb med frågor till olika saker

-          Kan du beskriva?

-          Vad liknar det som?

-          Vad passar det ihop med?

-          Hur används den?

-          Var kan man hitta?

-          Vad liknar den

·         Leken ”Jag tänker på en sak”: den är mjuk, den har päls, den gillar att äta möss

 

OBS! att använda synen är lättar än att bara använda hörseln. Bedöm om du måste ha konkret material eller om du bara vill arbeta med det auditiva minnet! Tänk också på att språksvaga barn ofta är otroligt duktiga på att läsa av kroppsspråk. Om du har ett språksvagt barn i gruppen kan det därför vara bra att förtydliga instruktioner med bilder för att helt enkelt hjälpa barnet att fokusera på det du säger och inte på dina och kompisarnas kroppsspråk!

Efter en härligt inspirerande dag med intressanta föreläsningar, trevlig miljö och god mat tog vi farväl av Halmstad och tuffade hemåt mot Linköping igen.

 

Har ni frågor får ni gärna kontakta oss J

 

/Helena Eklund, Anna Fahlbeck, Anette Lundgren och Linda Salomonsson