LitteraLund 2014: Tecknade serier – den fattiges film

 

Kristina, Kristian och Elin besökte festivalen LitteraLund i slutet av april - här kommer ett litet, nätt sammandrag av vår resa:

·         Festivalen inleddes av Fredrik Strömberg, ordförande i Seriefrämjandet - Nordens största förening för serieintresserade, redaktör för tidskriften Bild & Bubbla, seriehistoriker och grundare av Serieskolan i Malmö. Fredrik skrev 1999 boken 100 oumbärliga seriealbum, som kom ut i ny upplaga 2014 med titeln Swedish Comics History. Fredrik Strömberg berättade om ”svensk seriehistoria från historia till nutid”.

Seriehistorien har tre stora huvudinriktningar.

Ø  Fransk/ belgisk (ex Tintin av Hergé).

Ø  Amerikansk (ex Superman/ Stålmannen).

Ø  Asiatisk (ex Astro Boy).

Alla dessa länder har en stor inhemsk produktion samt stor export av sina serier och de påverkar varandra. Rodolphe Töpffer räknas internationellt som den första serietecknaren. Serier är i sin natur svåra att definiera men kan uttryckas som bilder med snabba händelseförlopp, att det inte går för lång tid mellan bildernas händelser.

Den fransk/ belgiska seriekulturen är fortfarande den främsta och där det sker mest utveckling. I den amerikanska seriekulturen har dagspressen spelat en stor roll för spridning. I den amerikanska seriekulturen är det superhjälteidealet som har varit mest betydande för utvecklingen.

I Japan tog seriekulturen fart efter 2:a världskriget. Mangaserier skapades ursprungligen för unga tjejer och idag är de kvinnliga tecknare dominerande.
 

                                                   (Konstnär: Natalia Batista)

När vi läser serier gör vi på följande sätt:

Ø  Scannar av bilden snabbt

Ø  Läser texten

Ø  Kollar ansikten

Ø  Scannar bilden igen.

Något att tänka på när man läser en serie är att bubblornas förhållande till ansiktena är viktig – ju närmre figurens ansikte bubblan är, desto tydligare samband mellan ord, handling och förmedlad känsla. I däremot Japan läser man bakifrån och vertikalt uppifrån och ner, spalt för spalt.

Tecknade serier i Sverige:
I Sverige dök de första serieliknande alstren upp på 1800-talet i och med Fritz von Dardel. Han var tydligt influerad av Töpffer och hans bilder. Skämttidningarna slog igenom under andra halvan av1800-talet och de gav skämtserier mycket plats. En tidig seriefavorit i Sverige var serien Knoll och Tott/ Pigge & Gnidde (Katzenjammer kids) av Rudolph Dirks och senare Harold H Knerr. Förebilden var Max och Moritz, skapad av Wilhelm Busch.

En inhemsk favorit skapades av OA – eller Oscar Andersson som var verksam i början av 1900-talet och mest känd för figuren ”Mannen som gör vad som faller honom in”. Eftersom den var helt stum serie, kunde den exporteras och var mycket populär i Kina och det ges fortfarande ut flera samlingar varje år. Under 1930-talet gick en äventyrsserievåg genom serievärlden i USA (och följaktligen Sverige) med mer detaljerat tecknande, som exempel Tarzan.
 

                                                        (Foto från utställningen)

Under 1960-70-talen var undergroundserier med karaktärer som inte vill följa samhällets regler och lever alternativt populärt. Robert Crumb är mest kända serieskaparen. Joakim Pirinen influerades av Robert Crumb när han skapade t ex karaktären Socker-Conny.

Under 1980-talet tog serier ur ett historiskt perspektiv över. I svenska serier var det vanligt med en återkommande figur, som går emot samhället och gör vad de vill. Exempel på detta är Zelda, Mannen som gör vad som faller honom in och Kronblom. Idag finns många svenska kvinnliga serieskapare som använder sig av återkommande figurer, som Malin Biller, Sara Granér, Liv Strömquist med flera.

Under 90-talet blev historiska/realistiska serier populära. Senare blev Dragon Ball (en japansk serie) en stor succé i hela världen, Sverige medräknat. Utmärkande för Sverige idag är att vi har ett stort antal kvinnliga tecknare. Något anmärkningsvärt är också att idag ges Fantomen ut i Sverige.

·         Nästa talare var serieskaparna Natalia Batista och Stina Hjelm, serietecknare och lärare på Serieskolan, som förklarade närmre hur man läser en serie i ”Hur gör man?”. Det är idag vanligt att serier endast tillverkas för en digital marknad och att de endast publiceras online.  En av fördelarna med serier är att man kan göra saker som inte går att visa på film eller på annat sätt. En komplicerad scen i en film skulle ta månader av arbete för att göra färdig, men i serier behöver man bara rita det. Ikonifiering är ett knep som gör det lättare för läsaren att identifiera sig med karaktären och relatera till den.  

      (Konstnär: Natalia Batista)                                             

 

Fabeldjursserier är en speciell genre som innehåller förmänskligade djur och några exempel är Rocky (Martin Kellerman), Elvis (Tony Cronstam) och Maus av Art Spiegelman. Maus handlar om Förintelsen, judarna är möss och nazisterna är katter. Actionsekvenser och häftiga scener går lättare att göra i serier än i film. Seriemediet har kallats ”the poor man’s movie” eller den fattiges film.

 

·         Frida Ulvegren och Kim W Andersson diskuterade hur det är att arbeta som serietecknare, med avstamp i sina egna produktioner, ”Fridas resor: En självbiografisk serieroman om att bli tonårsmodell” respektive ”Berättelser från Engelsfors” (seriealbum utifrån ungdomsböckerna ”Cirkeln” och ”Eld” av Bergmark Elfgren). Frida berättade om Dotterbolaget, ett feministiskt kvinno- och transseparatistiskt serieskaparnätverk.

 

·         Johanna Kristiansson, Joakim Gunnarsson och Jimmy Wallin samtalade kring ämnet ”Men han läser ju i alla fall serier” ledda av Agneta Edwards. Joakim menade att Kalle Ankas skapare Carl Barks kommenterar medelklassen med sin serie, men kommer undan med ibland ganska skarp kritik genom att förklä karaktärerna till ankor. Berättelsen är det viktiga, medan bilderna är sekundära, anser Jimmy Wallin.

Johanna Koljonen

 

·      Därefter filosoferade Johanna Koljonen kring serier och framför allt om superhjältars roll i vår kultur i allmänhet och Batman i synnerhet. Johanna diskuterade vårt gemensamma kulturarv och använde Batman som ett exempel på en symbol som överlevt sen 1930-talet – trots de många olika stilarna och att figuren vänt sig till olika åldersgrupperna genom tiderna. Små barn idag, som inte sett den ironiska 60-talsteveserien eller tidigare filmer vet ändå vem Batman är. Johanna är författare till mangaserien ”Oblivion High” och ledamot i Svenska serieakademin, vars motto är ”Skämt och allvar”. Avslutningsvis tipsade Johanna om det mycket populära dataspelet ”Batman: Arkham Asylum”.

 

·         Vi tittade också på två utställningar som tillhörde festivalen: ”Vicky, Jackie, Wendy - serietidningar för tjejer genom tiderna” och ”Sveriges seriehistoria - de svenska seriernas historia från 1700-talet till idag”.

                                                   (Kristian och Elin)
 Länktips:

Ø  Sekventiellt.se

Ø  www.smackjeeves.com/

Ø  babian.se/

Ø  https://www.comixology.com/ + App

Ø  Dotterbolaget är ett svensk seriekollektiv för kvinnor och transpersoner: http://www.dotterbolaget.com/

Läs mer om LitteraLunds föreläsare:

Ø  www.nataliasmangablogg.blogspot.se.

Ø  www.stinahjelm.com

Ø  www.fridaswork.wordpress.com

Ø  www.kimwandersson.com

Ø  www.kattennils.se

Ø  www.kaffemeddopp.blogspot.com.

Ø  www.johannakoljonen.com.

 Om man vill lära sig mer om serier:
Understanding comics
Making Comics
Reinventing Comics, samtliga av Scott McCloud

Lästips – serier
Seriebibliotek (BTJ- ny upplaga)
Mitt dåliga samvete av Stina Hjem
Swordprincess Amaltea av Natalia Barista
Lilla Berlin av Ellen Ekman
Om någon vrålar i skogen – serieroman av Malin Biller
Blankets av Craig Thopmson
Vi håller på med en viktig grej av Sara Hansson
Fridas resor & Tack och förlåt av Frida Ulvegren
Alex Rider: Stormbreaker: The Graphic Novel
Astro Boy av Tetsuka
Cardcaptor Sakura (manga)
Love Hurts och Love Hurts 2 av Kim W Andersson
Alena av Kim W Andersson
Isle of 100.000 graves av Jason
The Walking Dead av Robert Kirkman
Sweet Tooth av Jeff LeMayer
Zelda av Lena Neidenstam
Jordens medelpunkt av Anneli Furmark
Jew Gangster av Joe Kubert
Tamara Drewe av Posy Simmonds – ”man kan läsa den och låtsas att den är en riktig bok!”
Kapten Klara i underjorden av Johan Wanloo
Rabbinens katt av Yoann Swar
Maus och Maus II av Art Spiegelman
Oblivion high av Johanna Koljonen

/ Elin, Kristina och Kristian.