8 okt. 2018

Intryck och insikter från bokmässan i Göteborg, Del 2


Bibliotekarierollen

 

Om könsroller och jämställdhet         Seminarium  (Elin Lindell, Sara Ohlsson, Lisen Adbåge)

Knepigt med genusperspektiv i barnböcker. Man vill inte förstärka stereotyper men samtidigt vill man inte styra historien för mycket.
Viktigt med representation. Alla barn ska känna igen sig i någon bok någon gång. Inte bara skriva om starka tjejer utan om blyga tjejer och tjejiga tjejer och de starka tjejerna kanske inte ska vara starka hela tiden.

Normer förändras. Idag kanske det är vanligare att böcker speglar en skilsmässofamilj. Släng in en kärnfamilj lite nu och då.
Författarna pratade om att de använder humorn för att det ska vara lättare att ta till sig allvarliga och känsliga ämnen. De lyfter fram delad läsning för att föräldrarna eller andra vuxna ska kunna ta tag i ämnena och diskutera dem.

Rusta barn för livet.

·         Läsa mycket för att hitta det som passar för den individen

·         Låt barnen läsa ”skit” för att förstå kvalitet

·         Privat läsning och delad läsning, prata om böcker, diskutera dem
 

Det omätbaras renässans: en uppgörelse med pedanternas världsherravälde                 Forskartorget    (Jonna Bornemark)

I vårt moderna samhälle förtränger vi de existentiella frågorna som inte går att få något klart svar på. Istället ställer vi empiriska frågor som ger ett mätbart konkret svar. Det fungerar dåligt på de humanistiska yrkena.

Kvalitetssäkring

-          Pappersarbete

-          Fjärrstyrning

-          Ger sämre självförtroende hos utföraren (rädsla att göra fel)

Kvalitetssäkring – kan motverka verklig kvalitet

Istället ska man titta på humaniora, kultur och religion för att hitta teoretiska tolkningsmodeller som fungerar för yrken som jobbar med och för människor.

 

Framtidens folkbibliotekarie i fokus         Seminarium    (Amanda Glimstedt, Anette Eliasson, Jenny Lindberg, Jenny Poncin, Lotta Åstrand, Åse Hedemark)

Kompetens och kompetensutveckling
Utbildningen – ett glapp mellan teorin och praktiken

Som nyutexaminerad ska man kunna säga att rutiner som finns på arbetsplatsen behöver ändras.
Processen att bli en bibliotekarie startar under utbildningen men fortsätter hela livet. Man är inte färdigutbildad bara för att man tar ut en examen.

Tid för reflektion. Tiden finns inte. Reflektionen måste ske medan vi utför verksamheten. Håll samtalet levande. "Det här vi gör vad finns det för forskning på det?” Använder vi forskningen?
Andra kompetenser på bibliotek hjälper till att tydliggöra vad som är specifik bibliotekariekompetens.

Verksamhetsutveckling behöver baseras på något – stöttning av forskning.
Samlad struktur för kompetensutveckling

-          Regionbiblioteken en länk mellan golvet och forskningen
-          Kan ge ämnen till studenter – ”det här behöver det forskas om”
-          Kan kompetensutveckla golvet
Dela kunskaper med varandra. Ingå i olika nätverk. Medveten strategi för att orka jobba professionellt.

Biblioteksmedarbetare!

-          Olika typer av kompetens (vilka behövs?)

 

Shared reading – att dela andras världar        Seminarium  (Anders Mildner, Catharina Kåberg, Christina Heldemark, Kerstin Rydbeck, Paula Högström)

Social läsning – delar läsupplevelsen med varandra

-          Ger en gemenskap

-          Sätta ord på de känslor man får i boken

-          Tid till läsning

-          Stimulans

-          Vidgar världar

MTM ska arbeta riktat mot gruppen med psykisk ohälsa. Shared reading- gemensam högläsning i grupp. Projektet startade i mars.

Läsa högt: höra sin egen röst

-          Ta plats i rummet

-          Självrespekt

Komplexa texter ger komplexa insikter

-          Pedagogik

-          Gruppdynamik

-          Hitta texter och dikter

-          Lyhörd

Förändringsprocess – aha-upplevelser

Shared reading är inte biblioterapi. De som jobbar med det är inte terapeuter.

 

Är folkbiblioteken viktiga för nyanlända?        Seminarium    (Barakat Aldammad, Jenny Lindberg, Ola Pilerot)

Ny studie, rapport finns i pdf-format
8 regionbibliotek har varit inblandade. (Region Östergötland var en av dem)

Vilka betydelser tillmäter de nyanlända biblioteken och dess verksamhet?

-          Trygg plats

-          Ställe att förkovra sig i språket

-          Lära sig om svenska samhället

-          Ställe att få utrymme på för trångbodda

Ger folkbiblioteken de nyanlända möjlighet till delaktighet och inflytande?

-          Ja

Är folkbiblioteken ett stöd för den nyanländes väg in i samhället?

-          Ja, språket.

-          Ja, för att förstå hur samhället fungerar.

-          Nja, socialt kapital. Man lär känna andra men kanske mest andra nyanlända.

Majoriteten av de som gärna bidrar med frågor och önskemål är de som är välutbildade.

 

Filmen om Emelie – mest läst, mest översatt, ändå raderad ur historien      Seminarium  (Andreas Hedberg, Bodil Tingsby, Ingrid Elam, Monica Lauritzen, Yvonne Leffler)

Emelie Flygare-Carlén 1807 - 1892.

Största kvinnliga författaren före Selma och Astrid.

Hon skrev om en miljö (Bohusläns skärgård) som var okänd och om en samhällsklass (sjömän och redare) som ingen tidigare hade skrivit om. Många Stockholmare upplevde miljön som exotisk och den nya kulturen med att dricka brunn förstärkte hennes framgång.

Första deckardrottningen (eller thriller)

·         Rosen på tistelön (bygger på ett riktigt mordfall)

Olika moraliska val. Lästes flitigt fram till 1940-talet.

Negativt

·         Hon var kvinna

·         Hon var väldigt produktiv

·         Hon skrev realistiskt men inte kritiskt eller debatterande

Man försökte få det till att det var hennes man som skrev de bästa scenerna i hennes böcker.

Relationsböcker: Hur ska män och kvinnor leva med varandra? Hur ska ett äktenskap se ut?

Populäraste titlarna i Sverige

·         Rosen på tistelön

·         Ett köpmanshus i skärgården

Populäraste titeln utomlands

·         Ett år
                                                                                               /Carin Ingmarsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar