Här kommer en
omvärldsbevakning om digitalisering och vad den innebär för oss och våra
besökare på biblioteken. Jag hoppas att kunna stärka, motivera och ge tips både
till oss i personalen som sedan kan sprida sig till våra besökare.
”-Vad då
digitalisering inom kommunen, vi är ju redan digitala på jobbet?”
Och visst är vi
det. Vi arbetar vid datorer på jobbet, använder mobila enheter och hjälper våra
besökare med sina digitala ärenden. Sedan kanske vi även gör våra ärenden på
internet i privatlivet: gör inköp, besöker banken (troligen oftare än vi
besökte bankkontoren en gång i tiden), bokar resa, ”träffar” vänner på sociala
medier, söker information, kollar vädret, lär oss en ny hobby osv. Det digitala
är redan närvarande i tillvaron så hur ska det bli det ännu mer? Jo, den stora
omvandlingen vi har gjort privat kommer vi även att göra på jobbet och det inom
kort.
Sedan har vi
också ett ansvar att hjälpa våra besökare att hänga med i den digitala utvecklingen.
I Teknikhjälpen möter vi de som aktivt söker hjälp med det digitala. Många
gånger handlar det mest om att förstå och interagera med det som händer på
skärmen, det som kallas gränssnittet.
Som till
exempel att det blir alltmer ovanligt att dubbelklicka i det digitala gränssnittet.
Nu utformas digitala verktyg även i pc-miljö till att likna de mobila
gränssnitten med enkelklick och svepningar. Digital kunskap handlar alltså
delvis om att känna igen hur skärmen ”vill bli pratad med”. Och hur lär vi oss
detta? Jo, genom att hålla på med det. Vi digitaliserar när vi är i tekniken, titta
bara på Mönsterås
där informationsdisken utrustas med iPads och läsplattor.
Och gränssnitt
kan vara så mycket, som till exempel en ringtelefon från 1900-talet.
Men det är lika
mycket ett förhållningssätt till tekniken, att tillsammans med besökaren
utforska ett problem med frågor i stil med ”hur tror du vi ska göra nu?”. Så kunskapen
som vi i yrkeslivet har idag om att ta reda på hur vi löser ett tekniskt
problem, den kan vi lära ut vidare. Att söka, att testa sig fram, att jämföra problemet
med andra erfarenheter. I arbetslivet behöver vi ju ständigt ta till oss ny
teknik och lär oss saker vi efter tag inte ens vet att vi vet. En uppskattning
är att ungefär 40% av allt arbete i Sverige utförs med och genom tekniska
system (Källa: ”Ett smartare samhälle”
red Elin Wihlborg och Lotta Gröning). Redan romaren Seneca ska ha sagt att
det bästa sättet att lära sig är att lära ut så vill du stärka din digitala
kompetens så ta ett pass i Teknikhjälpen. Du kan mer än du tror!
Ett intressant forskningsprojekt
är när hemlösa fick använda mobil teknik för att komma igång med rutiner och
komma ihåg viktiga möten i sin rehabilitering. Även biblioteken kan värna om de
resurssvaga och visa på teknikens ibland enkla möjligheter. Det visar sig att
60% av användare tycker att bibliotek är viktiga för att öka kunskap om digitalisering
och digitala verktyg (undersökning av Novus mars 2018). Så kollegor, sträck på
er, ni är en del av 2000-talets folkbildning!
Det ”sensationella”
med digitaliseringen kan summeras som
1)
tillgången till information
2)
att tillgången är mobil dvs nå information när och var
du än är
3)
det är nu möjligt för datorerna att hantera mycket
större mängder information (t. ex. Nordens kraftigaste superdator Tetralith
på LiU) och behandla den mer ”intelligent”.
Vi börjar
alltmer förvänta oss att kunna komma åt information eller kunna lämna den
digitalt. Allt från siffror till all världens information. T ex, vill du ha
koll på vad andra inom offentlig förvaltning håller på med? Eller få lite input
från kollegor i andra kommuner med något du arbetar med? Eller dela något du
gjort som andra kan få nytta av? Då ska du titta in på Dela digitalt.
Andra datakällor kan vara från olika sensorer, det kallas Internet of Things
(IoT) och betyder till exempel att det går att ha koll på arbetsmiljön i ett
klassrum med bullernivå, luftfuktighet, koldioxidhalt med mera. Eller kommer du
på något annat vi skulle behöva mäta här på biblioteket?
I våra mobila
enheter finns det också en mängd mätare och sensorer.
De används både för att ge apparna mer innehåll och för att ge information till
verksamheter som mobilen/bäraren besöker. När vi börjar se smartphones som
möjliggörare istället för livsstilsattribut så kan vi kanske enklare se kraften
i det mobila. Universitetet i Manchester har utvecklat en app
som gör att låntagare kan låna böckerna själva med mobiltelefonen redan vid
hyllan. Blekinge använder mobiltelefoner för att lotsa
besökare med synnedsättning. Vi kan även använda oss av fiktionen för att
se vad vi skulle vilja uppfinna. Framtiden är redan här.
Meröppet kan
sägas handla om digitalisering. Det handlar om att ge låntagare tillgång till
resurser via att de kan ”logga in” i bibliotekets lokaler utanför öppettider.
När de gör det så lämnar de digitala spår som vi kan använda för att anpassa
verksamheten. Samtidigt så kan personal lägga tid på innehållsskapande
aktiviteter istället för öppethållande samt uppsökande aktiviteter som kan leda
till ett ökat användande av biblioteket.
Automatisering
är också på gång i arbetslivet. Det handlar om att ersätta monotona
arbetsuppgifter vid en dator med ett dataprogram som ”spelar in” att utföra det
som görs manuellt. Typ öppna program X, logga in, mata in ett värde, hämta ett
annat värde, öppna program Y, mata in det värdet osv. Detta kallas ibland för
den digitala medarbetaren. När denne gör det enkla och monotona så kan den
mänskliga handläggaren lägga tid på specialfallen istället. Har vi monotona
datoruppgifter på biblioteken som vi skulle kunna automatisera?
Efterhand
kommer dessa datorprogram att bli mer ”intelligenta” och lär sig känna igen
återkommande mönster i arbetsuppgifter. Det kallas maskininlärning och på sikt
så kan en människa lära upp en maskin att ta över fler och fler uppgifter. Den
digitala medarbetaren kommer att kunna fatta beslut baserat på hur den är
tränad och även i kombination med insamlad data kunna föreslå åtgärder. Det är
detta som kallas Artificiell intelligens (AI). AI används redan utan vi
egentligen tänker på det. Som till exempel när tangentbordet på den mobila
enheten lär sig vilka ord vi brukar använda eller en webbplats kan föreslå
åtgärder. Det är ju en robot, fast kanske inte så som vi tänker oss den.
Robotar, ja vi
måste tala om robotar. Kommer robotarna att ta över och i så fall när? Ofta
tänker vi på människoliknande ”humanoida” robotar och visst är det lite
skrämmande att möta våra gelikar. Som till exempel uttrycksfulla Sofia, Robot-Fredriks
rara Elsa,
eller dessa akrobatiska
robotar men det kan också vara djurliknande, spindelliknande,
ormliknande
eller på hjul (kanske vore
något för bokhyllorna). Eller en hederlig gammaldags stationär robot. Och ja
robotarna kommer att ta över, dvs om vi vill att det är de ska göra. De kommer
förhoppningsvis ta över de tråkiga och farliga arbetsuppgifterna. Men de
meningsskapande och empatiska? Jag tror att våra besökare funderar kring detta
också. Våga ta en dialog eller diskussion med dem om AI och digitalisering!
Om vi känner
oss lite osäkra inför robotarna, hur tror ni de känner inför oss? Ett lite
humoristiskt sätt att ta sig an ämnet.
Så från
digitala nybörjare i Teknikhjälpen så vill vi att fler utvecklar sin digitala
kreativitet i den Digitala verkstaden. Från att bara inhämta information till
att kunna skapa och sprida egen information. Och att kunna vara kreativ med den.
Kunna skapa bilder och filmer, göra en modeller/prototyper och arbeta vidare
med dem digitalt eller skriva ut i 3D, omvandla idéer till verklighet.
Människor som är digitalt delaktiga kan i större utsträckning än andra delta i det
demokratiska samtalet och få mer egenmakt att kunna styra över sina liv och
påverka sin situation. När biblioteken stärker medborgare så är det fler som är
med och påverkar utvecklingen.
Så gå nu ut i
vårsolen och känn dig trygg i att digitaliseringen blir vad vi gör den till!
/Mia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar