Tema: flyktingskap Afghanistan

Kazem Bahadori

Ramin Malekzadehs resa till Sverige

24 mars arrangerade biblioteket tillsammans med Amnesty en flyktingdag med tema Afghanistan. Fyra ungdomar/unga vuxna från Afghanistan, varav en skrivit en bok, berättade om sin flykt, om att leva och vänta på uppehållstillstånd i Sverige och om kvinnors utsatthet i Afghanistan.

Inlevelsefulla och omskakande berättelser från fyra av de tiotusentals ensamkommande barn och ungdomar som kommit till Sverige för att få ett tryggare liv!

Somayeh Zafari



Först delade Kazem Bahadori, Ramin Malekzadeh och Somayeh Zafari med sig av sina berättelser.
Kazem: ”Jag var fullt beslutsam om att ta mig in i det svenska samhället”. Det har han verkligen gjort. Kazem studerar nu industriell ekonomi vid Linköpings universitet och på fritiden arbetar han som bollsportsledare i Campushallen.

 

Ramin: ”Jag har förlorat flera av mina barndomsvänner i havet men jag har en stark vilja att leva.”
Somayeh uttryckte sina erfarenheter av kvinnors rättigheter i Afghanistan med en musikvideo.

Ali Zardadi: ”Det viktigaste för att man ska känna sig trygg är en regelbunden tillvaro.” ”Jag längtar mycket efter min mamma”  I sin bok Ängeln och Sparven tar han upp teman som väntan, åldersuppskrivning, hemlängtan och en väns självmord, men också drömmar om framtiden. "Bara 1 procent av tårarna är vatten, 99 procent är känslor och kärlek" (ur Ängeln och sparven, boken Ali skrev efter att ha bott knappt två år i Sverige).

 

Ali Zardadi

Efter ungdomarnas berättelser förklarade Kerstin Aldstedt från Röda korset hur eftersökning av anhöriga går till och Johanna Palmstierna från Linköpings kommun gav en bild av kommunens mottagande av ensamkommande ungdomar.

Bl.a. visade hon citat från intervjuer med ensamkommande barn i Linköping. "Skolan är jätte jätteviktig. (...) Det är tråkigt när det är lov från skolan. (...) När jag kommer till skolan går tiden fortare." "Jag har fortfarande svårt att sova. Jag drömmer hela natten varje natt. Jag tänker på vad som händer om jag inte får stanna och tänker bakåt och det snurrar i huvudet."

 

Programmet avslutades med ett panelsamtal som bl.a. berörde den brännande aktuella politiken kring ensamkommande. Citat från en av ungdomarna: "En del tror att vi är lata. Men vi vill arbeta. Vi vill vara med och bygga det här landet. Bara vi får."