Kursen ordnades inom projektet Läsvågen och
fokuserade på hur man kan lägga upp ett boksamtal i t.ex. en bokcirkel eller en
skolklass.
Kursen ägde rum i Missionskyrkan,
Linköping, 2015-10-15 kl. 8.30-11.30.
Aidan Chambers
Aidan Chambers är författare, litteraturpedagog och lärare.
Han har skrivit flera prisbelönade ungdomsromaner. I boken Böcker inom och omkring oss finns mycket av hans arbete samlat. Den handlar om
vad som gör människor till läsare och hur läsupplevelsen kan fördjupas genom
samtal.
Katarina Kuick
Katarina Kuick är författare, översättare och
litteraturpedagog. Hon har översatt Aidan Chambers böcker till svenska, har
samarbetat med honom och är väl insatt i hans arbete. Hennes mamma var
barnbibliotekarie. Katarina har hela sitt liv haft tillgång på böcker och en
vuxen person som stöttat hennes läsning, och samtalat med henne om det lästa.
Boken behöver inte ta
slut!
Katarina menade att hon aldrig känt sorg över att en bok
tagit slut, för det är då samtalet börjar. Då kan man börja bearbeta det man
har läst (och försöka få andra att läsa boken för att få en samtalspartner).
Läsandets cirkel
Delar i cirkeln:
·
Att välja – bokbestånd, tillgång,
tillgänglighet, skyltning, presentation.
·
Att läsa – avsätta tid att läsa, högläsning,
tyst läsning.
·
Reaktion, respons – jag tyckte om det, jag vill
göra det igen, vardagsprat, organiserade boksamtal/bokcirklar.
De som inte är läsare har snubblat någonstans i cirkeln,
t.ex. har de inte tillgång till böcker, hittat rätt bok, avsatt tid för läsning
eller fått respons på sin läsning. Stöd från andra personer är centralt för att
någon ska bli en läsare, det kan gälla såväl stöd från biblioteket som från
familj, vänner, lärare osv.
I biblioteket
Katarina beskrev hur det kan vara för en ovan läsare att
komma in i ett bibliotek där det finns tusentals böcker att välja mellan. Hur
vet man vilken bok man ska välja? Där har biblioteket en stor uppgift att lyfta
fram böcker via t.ex. skyltning och tips. Det är lättare att välja ur ett
mindre urval. Den som är van läsare (som Katarina själv) kan gå in i ett
bibliotek tre minuter innan stängning och hitta en passande bok – hon vet vad
hon gillar, känner till författare och brukar kunna orientera sig i ett
bibliotek. Om hon inte måste skaffa ett nytt lånekort först, då tar det mer än
tre minuter…
Hon poängterade vikten av att bibliotekspersonalen inte bara
fanns bakom disk, utan även rör sig i lokalen och där är öppna för samtal med
besökarna. En del besökare vågar inte gå fram till en disk, det känns för
formellt och som att man måste ha en väldigt viktig fråga och inte ”bara” vilja
ha ett boktips. Det är enklare att våga fråga mellan hyllorna.
Tillgången till maskiner för utlåning och återlämning gör
att samtalet kring läsningen går förlorad, (hon vill dock poängtera att hon tycker
att det är mycket smidigt att använda dessa maskiner och ibland slippa skylta
med vad hon lånar).
Bokcirklar
En bokcirkel kan vara ett sätt för den ovana läsaren att
komma igång med sin läsning. Där finns ett begränsat urval av böcker att välja
bland, och man får ett incitament till att läsa – man måste ju hänga med sin
cirkel. I cirkeln får man också möjlighet att bearbeta läsningen genom samtal.
Boksamtal
De fyra grundfrågorna
Öppna, prestigelösa frågor som skapar jämlikhet i gruppen.
Att inleda med att prata om vad man gillar/inte gillar skapar en gemensam bild
av boken för gruppen, och bildar en grund för samtalet.
Ha gärna en tavla att anteckna på, så att ni kan återvända
till vissa punkter senare i samtalet. För barn är det också särskilt viktigt
att deras åsikter blir synliggjorda, t.ex. genom att samtalsledaren skriver upp
det som sagts på tavlan. Det är också ett bra stöd för minnet. Finns ingen tavla,
använd anteckningsblock.
1.
Vad gillade ni med boken?
En bra samtalsöppnare. Börja alltid med det
positiva. Viktigt att inte börja med
vad man inte gillade, det negativa tenderar att ta över. De som faktiskt
gillade boken kanske inte törs säga det om flera bara har sagt negativa saker
om boken.
Fråga inte:
”fanns det något ni tyckte om” (då kan svarat bli: ”Nej”, återföljt av
tystnad.)
2.
Vad gillade ni inte med boken?
3.
Var det något som var konstigt/underligt i
boken?
Fråga inte: ”fanns det något ni inte förstod”
(det verkar utpekande, man känner sig dum om man inte förstår).
4.
Kan ni se några återkommande mönster i boken?
Barn kan behöva få förklarat för sig vad som
menas med mönster, t.ex. ”något som återkommer flera gånger i boken” etc.
Upplägg att fundera på i planeringen av
boksamtal/bokcirklar:
·
När?
Ska det vara på kvällar/helger? Hur ofta?
På sommaren?
·
Var?
Vilken lokal?
Enkelt att hitta till.
Möjlighet att vara ostörda.
Enkelt att slinka in eller avskilt?
·
Hur?
Hur ska man sitta?
Tavla för att skriva upp noteringar från
samtalet.
Hellre för kort samtal än för långt. Då kan
man låta texten vila lite tills nästa träff, och vid nästa tillfälle blir det
en naturlig inledning att ta upp tråden från förra gången.
Hur stor grupp?
Sluten eller öppen grupp?
Öppen: ”Alla som har läst boken X är
välkommen till biblioteket för att diskutera den på torsdag kl. 19” (och nästa
torsdag en annan bok)
Regelbundet?
·
Varför boksamtal?
Ger en fördjupning till det lästa.
Främjar gemenskap.
Man växer som läsare (och som människa).
En spark i arslet till att komma igång med
läsning.
·
Vem?
Vem ska leda samtalet? Samma person varje
gång?
Vem ska delta? Unga, pensionärer, män,
kvinnor?
·
Vilka böcker?
Tema?
Låta gruppen bestämma?
Poesi, noveller, grafiska romaner – allt är
möjligt.
Andra råd och tips
Ta inte bort magin genom att berätta för mycket om
författaren och författarens bakgrund till boken.
Våga leda men inte styra!
”Boksamtal börjar med tyckande och går mot tänkande”
Katarina Kuicks
powerpointpresentation finns här: http://regionbibliotekostergotland.se/projekt/kategori/laesvagen/material
Vad tyckte ni?
Vi var många som deltog i kursen! Skriv gärna egna inlägg om
kursen på bloggen, och tagga med etiketten ”boksamtal”. Eller skriv en
kommentar nedan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar