En digital agenda för Östergötland

Regeringen har satt som mål att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och har påbörjat arbetet med en digital agenda. Den digitala agendan är ett verktyg för att samordna regeringens insatser och åtgärder på it-området. Under 2012 reste IT-minister Anna-Karin Hatt runt i landet för rundabordssamtal för att få igång arbetet med regionala digitala agendor. Hon var i Östergötland i juni 2012.

Linköpings kommun har redan en digital agenda.

Den 15 maj deltog jag i en workshop med fokus på digital delaktighet på Länsstyrelsen som en del av arbetet med en regional digital agenda för Östergötland. Länsstyrelsen bjöd in till fyra olika workshops.

Landshövding Elisabeth Nilsson hälsade välkommen. Talade gjorde även Fredrik Eriksson IT-strateg Linköpings kommun, Kira Berg projektledare Digidel Östergötland, Anne Hederén länsbibliotek Östergötland samt Ann Wiklund nationell samordnare för biblioteken i Digidel.

Workshopen bjöd på en mycket givande diskussion och det kändes betydelsefullt att få möjlighet att påverka riktningen av Östergötlands digitala agenda. Deltagarna på workshopen var bl.a. företrädare från bibliotek, skola, äldreomsorg, pensionärsorganisationer, studieförbund, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt intresserad allmänhet.

Vi delades in i olika diskussionsgrupper och fick frågor att ta ställning till:

1. Hur kan vi öka den digitala kompetensen och delaktigheten?

2. Aktiviteter i den egna organisationen/verksamheten [pågående]?

3. Behov av offentliga insatser – kommunala, regionala, nationella?

Därefter skrevs alla förslag och synpunkter upp på stora blad och deltagarna fick tre klistermärken som skulle fördelas på förslagen för att rangordna vad man tyckte var viktigast.

De förslag som fick flest klistermärken var:

• Regional portal för e-tjänster på olika språk.
• Fler offentliga rum för lärande (biblioteket är ett men behöver förstärkning i form av resurser eller kompletterande aktörer).
• Sommarjobbande ungdomar som talar olika språk kan stödja genom handledning.
• Regionala pengar som smörjmedel.
• Se till individens behov och intresse – motivation för lärande. Väcka intresse så att personer vill bli digitalt delaktiga.

Övriga förslag var:

• Erbjuda personlig handledning.
• Viktigt med kompetensutveckling inom teknik, arbetsgivare bör ta ansvar.
• Medvetenhet vid upphandling av omsorgsaktiviteter, dvs. att digital handledning erbjuds som aktivitet.
• Producenter av digitala tjänster ska ta ansvar för att lära användarna. Bättre användarfokus i systemutredningar. Införande av en e-tjänst ska även innehålla utbildning för användarna, dvs. satsning på utbildning bör ingå från början i budgeten.
• Ökat samarbete mellan olika aktörer.
• Samverkan på bibliotek: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan osv. Öppna upp biblioteket för andra aktörer, myndigheter ska avsätta tid för att finnas på biblioteket [eller t.ex. medborgarkontor].
• Nyttja sociala projekt.
• Kompetensutveckling i den egna organisationen viktig. Syns utåt.
• Använda öppen källkod.
• Skapa enkla systemlösningar. Skatteverket har lyckats.
• Bättre informationsspridning till behövande om de stödåtgärder som finns, t.ex. att man kan gå till biblioteket eller Supportstugan.
• Offentliga insatser bör även omfatta inköp av teknisk utrustning (t.ex. inom hemtjänst).
• Sammanföra äldres och ungdomars kompetens.

Andra intressanta synpunkter som kom fram under workshopen:

• Göran Lundström, chef för ABF Östergötland, berättade att de har som policy att ligga i framkant när det gäller teknikutveckling. Organisationen ska ha en kultur som främjar teknikutveckling. Modern teknik inom en organisation är något som märks utåt och som kan spridas till andra organisationer eller privatpersoner som deltar i ABF:s verksamhet. Dessutom främjar det personalens kompetensutveckling (även om de suckar över att behöva byta till Windows 8 etc.).
• När en ny digital tjänst skapas ökar det digitala utanförskapet. Den organisation som tar fram tjänsten bör också ta större ansvar för att folk ska kunna använda den.
• Se till en större digital dimension än bara datorer och beakta även t.ex. ”Smarta hem” där allt tekniskt i ett hem är integrerat med Internet. Teknikutvecklingen är snabb och detta bör beaktas i agendan. Agendan är långsiktig.
• Samhällskommunikatören Anissa Mohamed har gjort ett eget stödmaterial till hur man använder Internetbanken, med färger och symboler som stöd till texten.
• I agendan bör det livslånga lärandet beaktas. Se Internetkunskaper på en stigande skala, det finns hela tiden nivåer där människor behöver stärkas i sina kunskaper.
• Det behövs en portal för regionala digitala resurser i Östergötland.